Alla inlägg av admin

Morgondagens publik finns i klackarna

Klackar och supporterkultur är en vital del för att nå yngre målgrupper!

Klack1

Det var två nyheter förra veckan som gör att jag vill skriva denna krönika. Den ena är SVT:s publikbarometer som påvisar en ökning för Fotbollsallsvenskan på närmare 50% och den andra är Folksams betänkligheter till att fortsätta sponsra Fotbollen.

Rent kommersiellt verkar detta vara rena självmordet, varför hoppa av när haussen är större än någonsin och möjligheten att synas aldrig har varit bättre? Anledningen till deras eventuella avhopp
är en direkt följd av den supporterkultur och inramning som har skapats på fotbollsarenorna, den inramning och kultur som till stor del har varit en vital del i publikökningen. Nu är det ju mer baksidan av denna supporterkultur som Folksam reagerat på, det vill säga våldsamheter, huliganism, upplopp, pyroteknik som fått matcher uppskjutna och kanske könsord från klackarna de reagerat på.

Oavsett är det för mig en gåta att man i detta läge eventuellt överväger att sluta investera sponsorpengar, då det finns så mycket positivt att bygga på. Tänk om de istället öronmärkte pengarna för att ge klubbar, myndigheter och kommuner för att i samverkan bibehålla och utveckla det positiva och långsiktigt minimera det negativa. Sanningen är att de stora fotbollsklubbarna med an aktiv supporterkultur faktiskt har lyckats med något som de flesta andra klubbar i andra sporter misslyckats med, nämligen locka både killar och tjejer, invandrade och infödda under 25 år till arenorna. Det är skrämmande hur gammal säsongskortspubliken är hos många klubbar och om de inte vaknar upp och kan locka den unga publiken, kommer de inte att överleva.

Oaktat vad man anser om den supporterkultur som fotbollen står för så har de onekligen lyckats att få publik till sina matcher. Media ger ofta en mycket vinklad syn med fokus på våld, upplopp, uppskjutna matcher och hatramsor. Det finns dock mycket mer positivt än negativt och det är av den anledningen klubbarna, naivt eller inte, fortsätter att samarbeta med supporterorganisationer, Tifo-grupper och de engagerade supportrar som finns i klacken och nu mera på aktiv sittplats.

Klack4

Många skapar sin kärlek och passion till klubben under sin tid i klacken
Jag ogillar egentligen begreppet klack, då det enda som förenar dem som står där är att de valt den sektionen och att de förhoppningsvis gjort det för att de vill sjunga och stötta sitt lag. Att då kategorisera alla som står där som huliganer, bengalbrännare eller våldsverkare är lika dumt som att kategorisera sittplats som sponsorer eller höginkomsttagare. En idrottsarena är en smältdegel av alla olika samhällsklasser och individer och det är det som gör den så unik, men också omöjlig att tillfredsställa alla målgrupper.

Det som skiljer klacken från traditionell sittplats är åldern och framför allt engagemanget.  För många är det ett sätt att leva, de har alla sina kompisar i och kring klacken, dagarna mellan matcher går åt till att förbereda inför nästa match, spekulera kring startelvor, skapa nya ramsor eller bara hänga med varandra och där mycket av snacket kretsar kring laget, fotboll och supporterkultur. Detta skapar en livslång kärlek till sporten och klubben.

Dagens sponsorer och säsongskortare är formade i klacken.
Många av de som idag är sponsorer, säsongskortsinnehavare på sittplats och pappor och mammor på sittplats, har en bakgrund i klacken. För föreningar som AIK, Djurgården, Hammarby, Malmö FF eller IFK Göteborg har klacken ungefär samma funktion som ungdomsverksamheten. Familjeläktaren är fotbollsskolan och den nu mera allt mer vanligt förekommande ”Aktiv Sittplats” fångar upp de som vill fortsätta att sjunga och stötta sitt lag men har råd att köpa en numrerad plats och samma polare bredvid sig match efter match. Tack vare en aktiv sittplats som sjunger växelramsor eller tillsammans med klackarna får vi den unika inramning som vi har i Allsvenskan. Den stora trogna publiken älskar det och uppskattar det rena evenemanget utan amerikaniserat tjafs. Fotbollen och klubben förblir en viktig del (om än inte lika viktig) för många även efter att skaffat barn och fått ”riktiga” jobb. Det är mycket tack vare dem som vi idag har publiksnitt över 15.000 hos storstadsklubbarna.

Klackpublik2

Vad är skillnaden mellan festivaler och fotbollsmatcher

Men baksidan av medaljen då? Överförfriskade supportrar, stök i tunnelbanan, droger, upplopp, bengaler, könsord, ”hata hata hata” etc, är det så klubbarna vill ha sina matcher?

Nej, självklart inte och det görs ett enormt arbete för att minimera det negativa och påverka till en positivare supporterkultur. Men det är viktigt att ha kunskap om vad som är möjligt att påverka och vad som är att räkna med då 10-20.000 ungdomar med olika sympatier träffas på en liten yta under festliga omständigheter. Om vi ser till ordningsstörningar och hur en stor festival påverkar en liten stad, ungefär som när bortasupportrar ”intar” en ort i samband med bortamatch, skiljer det inte så mycket. Största skillnaden är att festivalerna inte har samma generationsmix som en fotbollsmatch.
Jag tror att en del av problemen ligger i denna krock mellan gamla och unga. Detta är dock ett glapp som sakta men säkert kommer att minska då de som är 50+ idag är uppväxta i denna supporterkultur och där fler och fler sjunger med och öppet visar sin kärlek till föreningen.

Är då supportervägen enda vägen till att locka den unga publiken?
Allsvenskan och supporterkultur har blivit synonymt och det skulle kosta oerhörda summor i utebliven publik och stämning om man skulle försöka forma om formatet till t.ex den amerikanska modellen, där stämningen skapas av arrangören och publiken förväntas hänga med. Jag skulle till och med säga att det är en utopi. Detta på grund av att både publik och klubbar önskar och förväntar sig ”supporterkultursutvecklad” inramning.

I andra idrotter som inte har traditionen eller förväntningar på att det är publiken och klackarna som skapar stämning är det definitivt genomförbart och jag tror dessutom att det kan vara bra att om våra olika idrotter fick mer variation i hur evenemangen utvecklas och vad du kan förvänta dig som supporter och åskådare.

Vägen framåt för Allsvenskan är att utveckla sin unika inramning och, som jag tidigare nämnde, vore det helt fantastiskt om vi kunde få en enighet i arbetet att utveckla det positiva och att få samverkan i arbetet med att ”tämja” denna fantastiska publik-kraft, så att alla kan hålla sig inom ramen för vad som kan anses acceptabelt. Folksam får gärna ta först steget som sponsor att samverka för detta.

Ge förtur till medlemmar och fyll era arenor redan nu inför stundande slutspel – praktisk LATHUND finns litet längre ned!

Mars är slutspels-, play-off- och kvalseriemånad och förväntningarna är stora vad gäller sportslig och publik framgång. Många föreningars ekonomiska öde står på spel. Biljettförsäljningen under slutspel är avgörande för om det ska bli röda eller svarta siffror. Som vi tidigare bloggat om (se vår kvartsfinalblogg från 2014) tenderar de första slutspelsmatcherna inte nå upp till de nivåer man förväntat.

Skapa ett större ”säljfönster” och säkra biljettförsäljningen till slutspelet

Den största anledningen till detta är den korta försäljningsperiod, ”säljfönster”, som erbjuds från sista grundseriematchen till första play-off-matchen. Genom att gå ut med möjligheten att säkra slutspelsbiljetten tidigare och vara tydlig i sin kommunikation vet vi av erfarenhet att vi kan öka försäljningen. Vi sålde ut Djurgården Hockeys första kvartsfinaler 2010 och 2011 genom att släppa biljetter till eventuellt slutspel i början av februari.

Om vi dessutom ger förtur till säsongskortsinnehavare och medlemmar adderar vi både mervärde, bättrar på likviditeten, ökar medlemsintäkterna samt skapar ett boka-tidigt-beteende hos de som inte vill riskera att missa årets viktigaste match.

 

Hur vågar och gör man för att sälja biljetter till slutspelet, då det inte är säkrat?

Det kan tyckas kaxigt att gå ut med försäljning till slutspel då laget inte har säkrat sin slutspelsplats. Men är man tydlig vad som gäller och har en plan för hur man ska hantera situationen om det inte blir någon match alls efter grundserien så är det bara att köra.

För lag som spelar i SHL finns ingen risk alls eftersom de garanterat spelar minst en match till efter avslutad grundserie.

För övriga serier och idrotter är det viktigt att kommunicera ut vad som gäller, vilka platser som ger vilka speldatum, samt hur ni hanterar deras köp om de inte skulle bli någon match alls. Vår rekommendation är att de har pengarna tillgodo och kan använda dem till att köpa säsongskort eller souvenirer för. Använd gärna vår lathund nedan.

 

Ge era medlemmar och säsongskortsinnehavare förtur till första matchen

Genom att starta försäljningen till ett eventuellt slutspel tidigt, kan ni prioritera och ge era trogna supportrar möjlighet att säkra biljetter innan de så kallade ”medgångssupportrarna” får möjlighet att köpa.

Detta görs genom att ni ger en veckas förtur till nya och befintliga medlemmar och säsongskortsinnehavare. Detta skapar ett mervärde till medlemskapet och ni ger de som inte valt att bli medlemmar ett stort incitament att komma till skott och teckna medlemskap. Tipset är att de som väljer att bli medlemmar nu, också får säsongen 2015/2016 på köpet och att de kan teckna medlemskapet i samband med köpet. På detta sätt kan ni arbeta med medlemsrekrytering då säsongen och kommunikationsvägarna är som hetast.

 

Exempel på hur ni kommunicerar och paketerar:

  1. Skapa en bokningssida där ni tydligt informerar om när ni eventuellt spelar er första match.
  2. Beskriv i vilken turordning ni släpper biljetterna, först förtur till medlemmar/säsongare, sedan till er som köpt biljetter under säsong och om det finns biljetter kvar släpps dem till alla tidigast efter sista grundseriematchen
  3. Var tydlig med att det är först till kvarn som gäller och dölj platsbokning (kan med fördel göras i ProPublik, se länk nedan) eller släpp upp de mest eftertraktade sektionerna först och pö om pö. Detta för att skapa ett boka-tidigt-beteende och rädsla för att inte få biljetter.
  4. Lägg in krav på medlemskap och fält där kunden anger sitt medlemsummer/säsongskortsplats
  5. Lägg med möjligheten att köpa medlemskap i samband med biljettköpet/ordern
  6. Säkerställ att ni kan verifiera medlemskapet innan leverans av biljett.

 

Klicka här för exempel på hur en bokningssida kan se ut för en SHL-Klubb som vill starta sin slutspelsförsäljning redan idag!

 

Om ni är intresserade av diskutera eller få mer information kring ProPublik, medlemsbetalning, förtur, publikstrategi, dynamisk prissättning och nya intäkter ta en kontakt med Janne Ednertz på 0707-507064 eller jan@attendance2.com

 

 

 

Lathund med upplägg och datum till de olika slutspelen!

För att göra det enkelt för er som vill börja sälja i tid har vi hjälpt er på traven genom att göra en lathund som ni kan länka till i ert erbjudande.

SHL

Alla lag spelar minst en ”slutspelsmatch”.

Klicka här för att se datum för första matchen beroende på placering

 

Hockeyallsvenskan

Plats 1-2, Play Off i bäst av 5 matcher, Match 1, spelas 4:e mars, match 2, spelas 6:e mars

Plats 3-8, Slutspelsserien, Enkelserie över 5 omgångar där lag 3-5 spelar tre hemmamatcher och startar hemma den 5:e mars. Lag 6-8 spelar första hemmamatchen 7:e mars.

Plats 9-12 Inga slutspelsmatcher, ge pengar tillgodo till souvenir, säsongskortsköp eller hemmapremiär nästa säsong

Plats 13-14 Kvalserie mot 4 division 1-lag omgång 1 startar 12:e mars och omgång 2 15:e mars

Klicka hör för mer information

Kommentar: Lagen som ligger på plats 1-6 (Malmö, Karlskrona, VIK Västerås, BIK Karlskoga, Rögle BK och Mora IK) kan gå ut med försäljning till första matchen, då sannolikheten att de missar Play-off eller Slutspelsserien är minimal.

Lag 7 till 14 skulle kunna gå ut med erbjudande men med den passusen att om man hamnar på plats 9 till 12 får man pengar tillgodo.

 

Elitserien i Bandy

Plats 1-8 Kvartsfinaler, första kvartsfinalen 14:e februari , andra kvartsfinalen 17:e februari

Plats 9- 10 Inga slutspelsmatcher, ge pengar tillgodo till souvenirer, säsongskortsköp eller hemmapremiär nästa säsong

Plats 11-14 Kvalspelar mot 2 allsvenska lag, första kvalseriematchen spelas 26:e februari, omgång 2, 28:e februari.

Klicka här för mer information

Kommentar:

Lag 1-8 ser i dagsläget rätt klara ut för kvartsfinal, samt lag 13 och 14. De som ligger i riskzonen är alltså lag 9-11, för de lagen är det närmare till kvalserien än slutspel. Vår rekommendation är att lag 1-8  och lag 13 och 14 kan redan nu gå ut med förtursförsäljning.

Medan vi avråder lag 9-11 att göra det då det sänder fel signaler ”vi har gett upp och tror att det blir kvalspel”.

Elitserien Handboll

Lag 1-8 spelar kvartsfinal med start 4:e eller 5:e april.

Kommentar: Toppklubbarna kan gå ut redan nu, medan det är tajt runt 8:e platsen. Men genom att erbjuda pengar tillgodo skulle man redan nu kunna sälja in en eventuell kvartsfinal.

 

Superligan i Innebandy

Lag 1-8 spelar kvartsfinal, startar 9:e mars

Lag 9-10 har spelat färdigt

Lag 11-12 spelar kvalserie, startar i slutet av mars

 

Basketligan

Lag 1-8 spelar kvartsfinaler, lag 1-4 spelar hemma den 17:e mars och lag 5-8 spelar hemma 20:e mars.

 

SHL startar som vanligt med publik-kris!

Klubbarna saknar försäljningschefer med fokus på publiken!

I oktober för ett år sedan var jag inbjuden till Aftonbladet Show för att diskutera publikkrisen i SHL. Nu har ett år gått och samma fråga är på tapeten igen. Spekulationer om biljettpriser, om hockeyn är för dålig, att det saknas fixstjärnor, för många omgångar med mera sätts igång.

I mina ögon är svaret enkelt, om man inte engagerar sig i sin publik och långsiktigt arbetar för att säsongskortsinnehavarna ska känna att de är minst lika viktiga som sponsorerna och att man har en plan för nyrekrytering så kommer inget att hända. Klubbarna måste börja med att ge rätt person ansvar och mandat att arbeta, leva och kommunicera med alla privatpersoner och målgrupper på läktaren. Att gå på hockey ska vare en upplevelse oavsett om man sitter på VIP-hyllan, familje-läktaren, långsidan eller står i klacken. Det är ett tufft jobb att göra alla nöjda, men om inget har ansvaret för detta kommer ingen vara nöjd och spiralen kommer fortsätta nedåt.

Säg den försäljningschef som kan skylla på att valutakursen varit ogynnsam eller att marknaden varit svag och klara sig med det? Inom idrotten är det t.o.m så att man budgeterar medvetet högt och kalkylerar med att man eventuellt missar budgeten på grund av att laget inte presterar eller att stjärnan blir skadad. Det är till och med så att det finns en acceptans för att det är lagets prestation som avgör om man ska nå budget eller inte. Man saknar verktyg, strategi,en plan B och inte minst en huvudansvarig för att nå målen.  Anledningerna till att det ser ut så här är många:

–          Ingen äger budgeten och får ta det fulla ansvaret  och utvecklar därför inte strategier eller verktyg för att kunna nå målet.

–          Nöden är uppfinningarnas moder och om man når sin publikbudget krävs ingen utveckling

–          Fokus ligger kortsiktigt på att nå sportslig framgång, då kommer publiken

–          Hellre än investering på flera miljoner för en spelande back, än en blygsam långsiktig dito för att öka publikintäkter

–          Acceptans från klubbarna på att man inte kan påverka biljettintäkterna.

–          Brist på kompetens i styrelser och ledning, leder till att biljettansvarig är en maktfaktor och har veto i frågan, för att han/hon inte vill få mer att göra.

–          Biljettsystemen har brister vad gäller funktioner och möjligheter att kunna påverka försäljningen

–          Biljettsystemen är egentligen att likna med ett lager och logistiksystem, i ett ”vanligt” bolag finns ett separat sälj och ordersystem som är optimerat för säljavdelningen. Lager och logistiksystemen (biljettsystemen) är optimerade för lagerchefen/biljettadministratörer

–          Det är endast biljettansavarig som har access till systemet och är där med överhopad av adminastrativa uppgifter och proaktiv försäljning blir nedprioriterad

 

Publik-,är något man vrider ut så mycket som möjligt då det går bra och undrar var de är då det går dåligt!

På grund av att ingen är ansvarig för privatkunderna ( låt oss kalla dem de i stället för publik) får de inte heller den uppmärksamhet och uppskattning de förtjänar. Detta har ingenting med brist på kompetens eller avsaknad av funktioner i systemet att göra, utan kan nästan enbart tillskrivas brist på resurser eller ännu hellre felprioritering av resurser. De flesta klubbar är mycket duktiga på att addera mervärde till sina företagskunder genom att tränare och klubbdirektörer alltid besöker VIP-läktare för intervjuer innan match, hur många gör till exempel detsamma mot sina trognaste och viktigaste kunder, säsongskortsinnehavarna?

Det som också försvårar bearbetningen av privatkunder är det faktum att det är mängd olika målgrupper och kategorier som ska tillfredsställas och det kan tyckas vara jobbigt att bearbeta och tillfredsställa dem alla. Men skulle frågan lyftas upp i agendan och klubben göra en genomlysning av vilka målgrupper man har och vilka som ska prioriteras, ta fram en strategi och sedan ge ansvaret till rätt person. Skulle man dessutom koppla ihop strategin med en plan och budget per match då har man påbörjat en utveckling som troligtvis är den bästa investering en större klubb kan göra

Försäljningschef för privatkunder borde vara en självklarhet hos alla klubbar.

Varför finns det inte en försäljningschef för privatkunder som kan utveckla och kräva resurser på samma sätt som sin företagsförsäljande dito? Det borde vara en självklarhet och i och med att det kommer in någon med ansvaret för dessa kunder och budget så kommer också utvecklingen och intäkterna. Hur kul skulle en hockeymatch vara med enbart sponsorer på läktaren? Det hade faktiskt varit naturligare om det var tvärtom , att de enbart fanns en privatansvarig, då man som idrottsklubb levererar en upplevelse och där publiken är en mycket viktig och vital del. Vi ser detta som en oerhörd möjlighet för alla större klubbar att få ökade intäkter, mer publik och inte minst nöjdare kunder genom att de får den uppmärksamhet och ”cred” som de förtjänar.

 

Med förhoppning om att inte behöva skriva en liknande krönika 2015.

 Janne Ednertz

Publikutvecklare, Attendance2

 

Paradigmskifte på Sveriges föreningskanslier!

Något jag tydligt märker i mitt arbete som publikutvecklare vid mina kontakter med många av elitidrottsföreningarna i de stora lagsporterna, är att det pågår en form av professionaliseringstrend inom svensk idrott. Förutom avsaknaden av någon ansvarig för publikintäkter så har det slagit mig att det pågår ett paradigmskifte inom svensk elitidrott. De ekonomiska kraven har lett till att fler och fler idrotter är mer att likna vid event och mediaföretag än gamla tiders ideella föreningar. Detta har lett till att vi idag får in nya kraft, kompetens och målsättning och som oftast inte harmonierar med de gamla trotjänarna. Vi ser tre tydliga karaktärer som oftast har helt olika bakgrund, synsätt och fokus och där utmaningen blir/är att behålla hjärtat och engagemanget hos de gamla samtidigt som man är nödgad att anpassa sig efter tidens krav och inte minst digitala utveckling.

Karaktär 1, Eldsjälen, biljettansvarig och superadministratören

Nästan alla föreningar har en superadministratör som har full koll på både biljetter, medlemmar, personal, ideella och allt annat som är vitalt för att en förening ska fungera. Han eller hon kommer ofta från de ideella leden och har ett stort hjärta för klubben. Har med åren lärt sig datorer och IT för att de måste, men gillar det egentligen inte. Då det är bara de som kan biljettsystemet så har de ungefär samma makt som IT-chefer hade tidigare, det vill säga de kan ta sig makten att säga nej till säljdrivande idéer och förslag för att de tycker att det blir för jobbigt för dem, med hänvisning till arbetsbelastning eller att systembegränsningar.

Det är ofta en eldsjäl som arbetar så mycket som krävs utan att vilja ha mer betalt.

Det som kan saknas hos dessa personer är dock marknads- och säljfokus samt att alla som köper en biljett eller löser medlemskap är kunder till klubben. Fokus ligger på att inget ska bli fel, inte att jobba för ökad intäkt.

 

Karaktär 2, Ekonomen som har koll!

I de flesta klubbar är ordföranden eller klubbdirektören en hårt arbetande hel- eller deltidsideellt arbetande person. De är helt beroende av en ekonomichef som kan få ihop den ganska komplexa ekonomin som ska bokföras och rapporteras till styrelsen. Dessa personer är ytterst viktiga för att inte säga oumbärliga för alla föreningar. Då de flesta klubbar lägger mer fokus på investeringar för sportslig utveckling än på att få system som effektiviserar och hjälper organisationen, har dessa ekonomer oftast begränsat med tid. Detta leder till att de inte är så involverade i verksamheten och har därför ibland begränsad förståelse för nya idéer, krav och initiativ som kommer från sälj och marknad och kanske framför allt det merjobb som detta skapar.

 

Karaktär 3, Entreprenören/Idésprutan, sälj- och marknadschefen och eller evenemangsansvarig

Är en ny bekantskap hos många klubbar, han eller hon kommer från näringslivet och är van vid att kunden alltid har rätt och det är säljarens ansvar att ge service. De har varit klubben trogen som publik och har många gånger haft synpunkter på klubbens trötthet och brist på utveckling. Då de kommer in får de budgetansvar och har oftast en bra (bättre dialog) med styrelse och klubbdirektör än vad karaktär 1 och 2 har. Då styrelsen oftast består av gubbar från näringslivet som har samma bakgrund, social status och synsätt som Idésprutan får han en högre status i klubben än 1 och 2.

Det kan leda till att karaktär 1 och 2 ogillar idésprutan och i vissa fall direkt motarbetar de nya initiativ som kommer.

På senare år har det även dykt upp yngre hungriga killar och tjejer som är YH-utbildade Sportmarknadsförare från Caddie Sport&Business Helsingborg eller USA, som är fulla av iver och kanske inte ens har hjärtat i klubben men ny kunskap om sociala medier, digital marknadsföring och en utpräglad servicekänsla.

 

Av ovanstående förstår ni att det är att det finns en hel del slitningar och irritation ute bland Sveriges klubbar. Lägg där till att färre och färre vill arbeta ideellt att vissa som börjar jobba i en större klubb tror att det drivs som ett storföretag och hänvisar till arbetsbeskrivningar eller räknar timmar.

 

Det som är helt nytt för många föreningar är att de även börjat fokusera på att utveckla bearbetning, leverans och fokus mot publik och privatpersoner. Detta ställer också helt andra krav på hela organisationen och sanningen är att oavsett storlek eller omsättning på föreningen så är det små eller medelstora ”företag” och som sådana måste alla ställa upp och jobba tillsammans mot uppsatta mål, ekonomiska såväl som sportsliga och kvalitet på evenemang med mera.

 

Paradigmskiftet består alltså i att det dyker upp fler och fler personer med erfarenhet från evenemangs- och servicebranschen. Personer som inte accepterar att de har missnöjda kunder eller halvbra arrangemang och som sätter kunden och budgetmål i fokus. Detta är något som jag personligen uppskattar men det får inte ske på eldsjälarnas och superorganisatörernas bekostnad.

 

Laganda och teamwork!

Största utmaningen ligger helt klart för klubbdirektören eller den som har det personella ansvaret. Han eller hon måste kunna bygga lag och få alla att köpa den långsiktiga strategin och vad den innebär i merarbete. Men är det något idrottsrörelsen kan så är det att skapa team-känsla och få folk att offra sig för klubbmärket, så varför inte ta hjälp från de sportsliga ledarna?

De finns många stora företag som lägger åtskilliga tusen för att få den kompetensen …

Min bedömning är att det under de närmaste åren kommer ske en stor förändring på kanslierna, en föryngring och de kommer mer att likna kontoret hos en eventarrangör eller nöjesetablissemang. Förhoppningsvis i kombination med en förståelse för idrotten och klubbens traditioner

Janne Ednertz.