Morgondagens publik finns i klackarna

Klackar och supporterkultur är en vital del för att nå yngre målgrupper!

Klack1

Det var två nyheter förra veckan som gör att jag vill skriva denna krönika. Den ena är SVT:s publikbarometer som påvisar en ökning för Fotbollsallsvenskan på närmare 50% och den andra är Folksams betänkligheter till att fortsätta sponsra Fotbollen.

Rent kommersiellt verkar detta vara rena självmordet, varför hoppa av när haussen är större än någonsin och möjligheten att synas aldrig har varit bättre? Anledningen till deras eventuella avhopp
är en direkt följd av den supporterkultur och inramning som har skapats på fotbollsarenorna, den inramning och kultur som till stor del har varit en vital del i publikökningen. Nu är det ju mer baksidan av denna supporterkultur som Folksam reagerat på, det vill säga våldsamheter, huliganism, upplopp, pyroteknik som fått matcher uppskjutna och kanske könsord från klackarna de reagerat på.

Oavsett är det för mig en gåta att man i detta läge eventuellt överväger att sluta investera sponsorpengar, då det finns så mycket positivt att bygga på. Tänk om de istället öronmärkte pengarna för att ge klubbar, myndigheter och kommuner för att i samverkan bibehålla och utveckla det positiva och långsiktigt minimera det negativa. Sanningen är att de stora fotbollsklubbarna med an aktiv supporterkultur faktiskt har lyckats med något som de flesta andra klubbar i andra sporter misslyckats med, nämligen locka både killar och tjejer, invandrade och infödda under 25 år till arenorna. Det är skrämmande hur gammal säsongskortspubliken är hos många klubbar och om de inte vaknar upp och kan locka den unga publiken, kommer de inte att överleva.

Oaktat vad man anser om den supporterkultur som fotbollen står för så har de onekligen lyckats att få publik till sina matcher. Media ger ofta en mycket vinklad syn med fokus på våld, upplopp, uppskjutna matcher och hatramsor. Det finns dock mycket mer positivt än negativt och det är av den anledningen klubbarna, naivt eller inte, fortsätter att samarbeta med supporterorganisationer, Tifo-grupper och de engagerade supportrar som finns i klacken och nu mera på aktiv sittplats.

Klack4

Många skapar sin kärlek och passion till klubben under sin tid i klacken
Jag ogillar egentligen begreppet klack, då det enda som förenar dem som står där är att de valt den sektionen och att de förhoppningsvis gjort det för att de vill sjunga och stötta sitt lag. Att då kategorisera alla som står där som huliganer, bengalbrännare eller våldsverkare är lika dumt som att kategorisera sittplats som sponsorer eller höginkomsttagare. En idrottsarena är en smältdegel av alla olika samhällsklasser och individer och det är det som gör den så unik, men också omöjlig att tillfredsställa alla målgrupper.

Det som skiljer klacken från traditionell sittplats är åldern och framför allt engagemanget.  För många är det ett sätt att leva, de har alla sina kompisar i och kring klacken, dagarna mellan matcher går åt till att förbereda inför nästa match, spekulera kring startelvor, skapa nya ramsor eller bara hänga med varandra och där mycket av snacket kretsar kring laget, fotboll och supporterkultur. Detta skapar en livslång kärlek till sporten och klubben.

Dagens sponsorer och säsongskortare är formade i klacken.
Många av de som idag är sponsorer, säsongskortsinnehavare på sittplats och pappor och mammor på sittplats, har en bakgrund i klacken. För föreningar som AIK, Djurgården, Hammarby, Malmö FF eller IFK Göteborg har klacken ungefär samma funktion som ungdomsverksamheten. Familjeläktaren är fotbollsskolan och den nu mera allt mer vanligt förekommande ”Aktiv Sittplats” fångar upp de som vill fortsätta att sjunga och stötta sitt lag men har råd att köpa en numrerad plats och samma polare bredvid sig match efter match. Tack vare en aktiv sittplats som sjunger växelramsor eller tillsammans med klackarna får vi den unika inramning som vi har i Allsvenskan. Den stora trogna publiken älskar det och uppskattar det rena evenemanget utan amerikaniserat tjafs. Fotbollen och klubben förblir en viktig del (om än inte lika viktig) för många även efter att skaffat barn och fått ”riktiga” jobb. Det är mycket tack vare dem som vi idag har publiksnitt över 15.000 hos storstadsklubbarna.

Klackpublik2

Vad är skillnaden mellan festivaler och fotbollsmatcher

Men baksidan av medaljen då? Överförfriskade supportrar, stök i tunnelbanan, droger, upplopp, bengaler, könsord, ”hata hata hata” etc, är det så klubbarna vill ha sina matcher?

Nej, självklart inte och det görs ett enormt arbete för att minimera det negativa och påverka till en positivare supporterkultur. Men det är viktigt att ha kunskap om vad som är möjligt att påverka och vad som är att räkna med då 10-20.000 ungdomar med olika sympatier träffas på en liten yta under festliga omständigheter. Om vi ser till ordningsstörningar och hur en stor festival påverkar en liten stad, ungefär som när bortasupportrar ”intar” en ort i samband med bortamatch, skiljer det inte så mycket. Största skillnaden är att festivalerna inte har samma generationsmix som en fotbollsmatch.
Jag tror att en del av problemen ligger i denna krock mellan gamla och unga. Detta är dock ett glapp som sakta men säkert kommer att minska då de som är 50+ idag är uppväxta i denna supporterkultur och där fler och fler sjunger med och öppet visar sin kärlek till föreningen.

Är då supportervägen enda vägen till att locka den unga publiken?
Allsvenskan och supporterkultur har blivit synonymt och det skulle kosta oerhörda summor i utebliven publik och stämning om man skulle försöka forma om formatet till t.ex den amerikanska modellen, där stämningen skapas av arrangören och publiken förväntas hänga med. Jag skulle till och med säga att det är en utopi. Detta på grund av att både publik och klubbar önskar och förväntar sig ”supporterkultursutvecklad” inramning.

I andra idrotter som inte har traditionen eller förväntningar på att det är publiken och klackarna som skapar stämning är det definitivt genomförbart och jag tror dessutom att det kan vara bra att om våra olika idrotter fick mer variation i hur evenemangen utvecklas och vad du kan förvänta dig som supporter och åskådare.

Vägen framåt för Allsvenskan är att utveckla sin unika inramning och, som jag tidigare nämnde, vore det helt fantastiskt om vi kunde få en enighet i arbetet att utveckla det positiva och att få samverkan i arbetet med att ”tämja” denna fantastiska publik-kraft, så att alla kan hålla sig inom ramen för vad som kan anses acceptabelt. Folksam får gärna ta först steget som sponsor att samverka för detta.